En person upplever vanligtvis sådana känslor i en konkurrensutsatt miljö.
Sådan glädje kan uppstå omedvetet / foto depositphotos.com
De flesta människor jämför sig naturligt med andra. När andra misslyckas kan vi uppleva en hel rad känslor som svar, från sympati till ånger och till och med glädje. Även om det kan verka konstigt att glädjas åt andras sorg är det inte så ovanligt som det verkar. Den amerikanske psykologen Mark Travers skriver om det för Forbes och förklarar varför det händer.
”När vi jämför oss med någon som har det sämre ställt får vi ofta bättre självkänsla. Det är en subtil, ibland omedveten anpassningsmekanism, särskilt i stunder av självtvivel. Känslomässig tillfredsställelse av andras olycka kallas Schadenfreude, ett tyskt ord som kombinerar Schaden, som betyder ’medlidande’, och Freude, som betyder ’glädje'”, säger psykologen.
Detta fenomen förekommer ofta i konkurrensutsatta miljöer. Du kan till exempel glädjas när en anställd som fjäskar för din chef presterar dåligt och får en reprimand av honom.
”Detta beror på att människor har ett medfött behov av att känna sig bättre om sig själva och ofta får en bättre självbild genom att jämföra sig med andra som kanske är mindre lyckliga. Följaktligen är människor som känner att deras självkänsla är hotad mer benägna att uppleva schadenfreude”, förklarade Travers.
Därför gav experten två huvudskäl till varför du kan glädjas åt andras olycka.
”Shkodoradostvo” kan öka självkänslan i konkurrenssitioner
I en studie från 2017 testade forskare om denna känsla uppfyller något av dessa fyra psykologiska behov, nämligen självkänsla, kontroll, tillhörighet och meningsfull existens.
”Forskarna genomförde fyra experiment, som alla visade på liknande resultat: Schadenfreude tillfredsställer vårt grundläggande behov av att bekräfta vår sociala position genom jämförelser, särskilt när vi jämför oss med en rival som vi avundas”, betonade psykologen.
Travers tillade att se någon annan misslyckas eller kämpa kan skydda oss från känslor av underlägsenhet, åtminstone för en stund.
”När livet verkar vara utom kontroll får vi genom att se andra i en liknande eller värre sition se våra egna erfarenheter inte som personliga misslyckanden utan som en del av den allmänna mänskliga röran. Detta gäller särskilt i mer konkurrensutsatta sitioner. Vi vill alla tro att vi klarar oss ”bra” i livet. Om någon annan mår sämre än vi bekräftar det att vi inte hamnar på efterkälken”, säger specialisten.
”Skolpojksism kan bekräfta din tro på en rättvis värld
En annan studie från 2013 fann ett mönster mellan ”skolholism” och tron på en rättvis värld. När människors tro på det hotades upplevde de stor glädje när någon annan misslyckades.
”Detta kan bero på att de vill återställa sin tro på en rättvis värld. När man har en sådan tro tenderar man att tänka att bra saker händer bra människor och att olycka drabbar dem som förtjänar det. Om man inte kan hjälpa offret kanske man istället lägger skulden på honom eller henne eller tycker att han eller hon förtjänar det. På så sätt rättfärdigar man den olycka som drabbade henne”, säger Travers.
Enligt psykologen innebär detta dock inte alltid att offret förtjänar att straffas eller att de är ansvariga för utgången.
Gör det dig till en dålig människa?
Sådan glädje gör dig inte till en hemsk person, eftersom det ofta händer utan vår medvetna medvetenhet, konstaterar författaren till materialet.
”Men om du ständigt hoppas på någons nederlag och aktivt försöker sätta den personen i en svår position kan det här vara en röd flagga. Istället för att försöka bli av med denna instinkt helt och hållet, försök att lägga märke till den, men ge den inte för stor betydelse”, råder psykologen.
Läs också:
Andra tips från en psykolog
Tidigare nämnde en psykolog 1 färdighet som ingen lär ut för ”hemligheten” till ett starkt förhållande. Det handlar om förmågan att observera och acceptera partnerns tillväxt utan rädsla.
”Det låter enkelt. Men i långvariga relationer kan det vara en av de mest känslomässigt utmanande upplevelserna. Tillväxt innebär vanligtvis förändring, och förändring kan upplevas som hotfull – särskilt om den stör etablerade roller eller rytmer som du är van att förlita dig på”, säger Mark Travers.
Psykologen utsåg också det mest ”farliga” yrket där människor arbetar och fuskar mest. Enligt honom visade sig det vanligaste yrket vara medicin: 23% arbetade som läkare eller sjuksköterskor. Bland män var siffran 5%.
